Rebecca Selberg

Bakgrund

Jag disputerade 2012 vid Linnéuniversitetet i Växjö med avhandlingen Femininity at Work: Gender, Labour and Changing Relations of Power in a Swedish Hospital (Arkiv förlag). 2013 kom jag till Genusvetenskapliga institutionen och började då undervisa här på heltid. Därefter har jag haft olika tjänster som lärare och forskare. Sedan 2018 är jag lektor i genusvetenskap och studierektor vid institutionen.

Forskningsområden

• Arbete och organisation
• Offentlig sektor, sjukvård
• Känslors roll i arbetet
• Styrsystem
• Politisk ekonomi

Pågående forskning och undervisning

Jag jobbar för närvarande i två forskningsprojekt, båda finansierade av Forte.

Det första analyserar sorti, protest och lojalitet inom offentlig sektor med särskilt fokus på sjuksköterskors och socionomers benägenhet att lämna sina arbetsplatser och yrken. Tillsammans med Magnus Sandberg (Medicinska fakulteten) och Paula Mulinari (Malmö universitet) samlar jag in enkät-, intervju- och observationsdata om arbetsvillkor, styrsystem och handlingsalternativ, för att på så sätt förstå och förklara varför dessa grupper i högre utsträckning än motsvarande yrkeskategorier har en tendens att ofta byta arbetsplats och lämna sina yrken. Vi jobbar med ett intersektionellt perspektiv, det vill säga vi studerar hur genus, klass, etnicitet och ålder spelar in för att öppna eller stänga olika handlingsalternativ: sorti (att man lämnar), protest (att man försöker påverka sin situation) eller lojalitet (att man accepterar sin situation). Projektet är en del av en större forskningssatsning på arbetsmiljö i kvinnodominerade sektorer och avslutas 2020. Projektet har en hemsida: https://sortiochprotest.com

Det andra projektet drar igång under 2019 och handlar om frivilligt deltidsarbete. Mimmi Barmark från Sociologiska institutionen leder projektet och tillsammans kommer vi att samla in enkät-, register- och intervjudata för att analysera vilka effekter frivilligt deltidsarbete får för personer i olika sociala positioner. Blir individer friskare, upplever de ett ökat välbefinnande och blir de mer tillfreds med sin livssituation efter att gått ner i arbetstid? Projektet studerar frågan om kortad arbetstid i relation till fenomen och begrepp som ”slow living” och ”downshifting”, begrepp som fångar förändringar i hur vi ser på relationen mellan materiella och andra värden.

Jag jobbar också med ett projekt som handlar om nagelsalonger. Här är jag intresserad av frågor om arbetsprocesser, arbetsvillkor, nya arbeten och etniska nischer på arbetsmarknaden. Projektet bygger på intervjuer.