Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Alumn: Felicia Hägerbäck

Handläggare

Arbetsplats:

Region Stockholms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). CES är bemyndigat av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i Region Stockholm att bland annat bedriva forskning, göra utvärderingar, genomföra utåtriktade folkhälsoprojekt samt utveckla och hålla i utbildningar.

Vad har du gjort sedan du tog examen?

Cirka en vecka efter slutseminariet på masterprogrammet började jag arbeta på CES på ett projektbaserat kontrakt. Jag har nu arbetat där heltid i 10 månader. Under den här tiden har jag också arbetat med att skriva en vetenskaplig artikel inspirerad av min masteruppsats.

Vad arbetar du med nu?

Min tjänst som handläggare är på det stora hela ganska likt en forskningsassistent. Jag bistår projektledare och forskare i två olika projekt med uppgifter som för projekten framåt. I det ena projektet, en scoping review, består mina uppgifter primärt av att läsa abstracts och fulltexter för att bedöma vilka studier som ska med i vår review, samt att tillsammans med arbetsgruppen diskutera och ta beslut kring projektets olika delar. Det andra projektet är en utvärdering av en pågående folkhälsointervention där jag främst arbetar med planering och förberedelser inför datainsamling. Tillsammans med projektgruppen har jag exempelvis skrivit etikansökan, skapat samtyckesformulär, samt utformat enkäter.

Varför valde du att läsa genusvetenskap?

Året innan jag började på genusvetenskapliga kandidatprogrammet i Lund hade jag varit i USA och läst fristående kurser i sociologi där en av dem hade ett genus-fokus. Jag blev kär direkt och gick hem och googlade på kandidatprogram i genus. Jag har alltid haft en politisk drivkraft och intresse i frågan, men desto mer tid jag spenderade på programmet, desto mer intresserad blev jag även av det akademiska fältet. Parallellt med det växte även min intressesfär på så sätt att jag övergick från att främst vara intresserad av genus och hbtq-frågor till att även vilja studera frågor som rör migration och arbete. Därför valde jag att börja på masterprogrammet Genus, Migration och Social Rättvisa direkt efter kandidaten.

Hur fick du din nuvarande anställning?

Jag hittade annonsen via LinkedIn och sökte i mars 2022. Jag hade aldrig tidigare hört om CES och upplevde att LinkedIn var ett väldigt bra sätt att hitta jobb.

Hur ser en dag på jobbet ut?

En vanlig dag på jobbet ser lite olika ut beroende på om jag jobbar hemifrån eller på kontoret. Det är en hybrid arbetsplats vilket innebär att jag kan arbeta hemifrån 3-4 dagar i veckan. När jag arbetar hemifrån har jag vanligtvis något enstaka möte kring ett av mina projekt, och arbetar resten av dagen med att exempelvis läsa fulltexter till scopingen, eller arbeta med utformning av enkäter till utvärderingsprojektet. På jobbet har vi särskilda dagar då alla ska arbeta på kontoret och dessa dagar brukar vara fullproppade av möten då det är mycket trevligare att ha möten på plats. Oftast springs det med datorer och kaffekoppar mellan olika mötesrum hela dagen vilket gör att det sällan finns tid för enskilt arbete.

På vilket sätt har du nytta av din utbildning i ditt nuvarande arbete?

I mitt fall är min största tillgång den kunskap jag har fått i forskningsmetodik samt mina kunskaper om ojämlikheter kopplat till folkhälsa. Mina kunskaper i forskningsmetodik har hjälp mig när jag arbetat med allting från etikansökan till genomförandet av en enkätstudie. De feministiska perspektiven på forskningsetik har varit särskilt värdefulla. Kunskaper om socioekonomisk utsatthet kopplat till folkhälsa har ökat min förståelse för de folkhälsoprojekt vi gör på CES samt bidragit i mitt arbete med planering av vår utvärderingsstudie.

Vad anser du att en genusvetare kan bidra med på arbetsmarknaden?

Potentialet är såklart oändligt eftersom en genusvetares kunskapspool innehåller allt från feministiska och etiska perspektiv på forskning till expertis i en mängd sakfrågor som rör social rättvisa. I allting från kommunala hållbarhetsinterventioner, till myndigheters utredningar, till forskningsprojekt kan en genusvetare bidra med unika perspektiv.

Fotografi på Felicia Hägerbäck.

Namn: Felicia Hägerbäck

Utbildningsbakgrund:
Kandidatexamen i Genusvetenskap och masterexamen i Genus, Migration och Social rättvisa

Arbetsplats:
Region Stockholms Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). 

Arbetstitel: Handläggare