Vår forskning
Forskning på Avdelningen för genusvetenskap
Avdelningen för genusvetenskap vid Lunds universitet är en dynamisk och reflekterande akademisk miljö där forskare gemensamt utvecklar ämnet som disciplin. Genom analytiska, metodologiska och empiriska perspektiv undersöker och problematiserar vi frågor om genus, makt och social rättvisa.
Vår forskning tar sin utgångspunkt i tvärvetenskapliga perspektiv och spänner över lokala, nationella, globala och transnationella sammanhang, i både det globala syd och det globala nord.
Forskningsstyrkor
Vid avdelningen för genusvetenskap kombineras teoretiska perspektiv med gedigna empiriska studier för att utveckla ny kunskap inom fältet. Alla forskare bidrar aktivt till avdelningens gemensamma, tvärgående forskningsteman.
Våra gemensamma styrkor och metoder är:
En tvärvetenskaplig kompetensprofil med särskild styrka inom kvalitativa metoder.
Forskningen vid avdelningen för genusvetenskap tar sin utgångspunkt i kritiska traditioner inom feministisk metodologi och vidareutvecklar starka metodologiska inriktningar inom intersektionell feministisk, antirasistisk, queer, trans‑ och dekolonial etnografi.
Med ett brett spektrum av metoder – från narrativa metoder, diskurs-, bild- och textanalys till arkivstudier, kvantitativa och beräkningsbaserade metoder och kritiska big‑data‑studier – undersöker vi hur sociala erfarenheter, maktstrukturer, förkroppsligande, rättvisekamper och handlingsutrymme formar kategorier som genus, kvinnlighet, manlighet, sexualitet, ras, etnicitet och klass. Dessa studeras både som diskurser, praktiker och relationer, och som historiskt och kontextuellt förankrade fenomen i lokala och globala sammanhang.
Starka traditioner inom empiriskt grundad och intersektionell forskning om genus och sexualitet.
Genusvetenskap är ett forskningsfält i ständig utveckling. Genom kontinuerliga samtal och kritiska diskussioner om vad genusvetenskap är och kan vara, bidrar forskningen vid avdelningen till att forma och förändra fältet. Avdelningen för genusvetenskap i Lund har haft en central roll, både nationellt och internationellt, i att bredda och problematisera ämnets innehåll och analytiska ramar.
En viktig del av dessa diskussioner handlar om hur vi förstår kön och genus, och om betydelsen av intersektionella perspektiv för att synliggöra hur olika maktordningar samverkar i analys och teoriutveckling.
Utifrån insikten att kön och sexualitet ofta regleras genom staten och har stor betydelse för nationsbyggande, studerar forskarna vid avdelningen hur dessa frågor hänger samman med kamp för social rättvisa – både historiskt och i vår egen tid. Forskningen undersöker hur kön och sexualitet får olika betydelser i skilda sammanhang i det globala nord och syd, och lyfter samtidigt fram att dessa erfarenheter och uttryck är mångfacetterade och varierar inom varje kontext.
Forskningen tar sig an kön och sexualitet både i vardagliga erfarenheter och i normativa och juridiska ramverk. Den spänner från studier av subjektivitet, relationer och kunskapsproduktion till analyser av kön och sexualitet som verktyg för geopolitisk gränsdragning, (inter)nationella regimer, våld, rättvisekamper och motstånd i tider av kris och förändring. Tillsammans möjliggör detta analytiska perspektiv som skapar sammanhang mellan olika empiriska miljöer, lokalt såväl som globalt.
Goda kontakter med många universitet, nätverk, arbetsplatser och aktörer inom det civila samhället på regional, nationell och internationell nivå.
Avdelningen för genusvetenskap har ett brett och aktivt nätverk av samarbeten. Genom dessa samarbeten utvecklar vi forskning som sträcker sig över geografiska, disciplinära och sociala gränser.
Forskningen tar form i både lokala och globala sammanhang och bidrar till kunskap som utvecklas i dialog – över discipliner, samhällssektorer och nationsgränser.
Forskningsteman
Inom avdelningen för genusvetenskap har forskarna specialiserat sig i tre forskningsteman.
Genus, sexualitet, queer, trans
Detta tema fokuserar på hur genus, sexualitet, queer‑, trans‑ och crip‑perspektiv formas, regleras och utmanas i olika samhälleliga sammanhang. Forskningen tar sin utgångspunkt i feministiska och kritiska teorier och analyserar makt, kunskap och omsorg i både lokala och globala miljöer.
Läs mer om forskningstemat Genus, sexualitet, queer, trans.
Ras, migration, nationalism
Inom detta tema undersöks hur ras, klass och genus samverkar i frågor om migration, gränser, nationstillhörighet och ojämlikhet. Forskningen tar upp samtida samhällsutmaningar som rasism, exkluderande politik, digitalisering och motståndsrörelser, med perspektiv från både historiska och nutida sammanhang.
Läs mer om forskningstemat Ras, migration, nationalism.
Arbete, social reproduktion, rättvisa och välfärd
Här studeras arbete, omsorg, välfärd och rättvisefrågor i en tid av social, teknologisk och ekologisk omvandling. Forskningen belyser hur levnads‑ och arbetsvillkor formas i skärningspunkter mellan genus, klass, ras, migration och medborgarskap, med särskild uppmärksamhet på makt, ojämlikhet och förändring.
Läs mer om forskningstemat Arbete, social reproduktion, rättvisa och välfärd
Kontaktinformation
Forskningsansvarig
Ov Cristian Norocel, docent
ov_cristian [dot] norocel [at] genus [dot] lu [dot] se
Tel. 046 222 42 33
Forskarutbildningsansvarig
Helle Rydström, professor
helle [dot] rydstrom [at] genus [dot] lu [dot] se
Tel. 046 222 09 52
Administratör
Aster Tommasini
aster [dot] tommasini [at] genus [dot] lu [dot] se

