Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Vår forskning

Forskning på Genusvetenskapliga institutionen

Forskningen vid institutionen tar lärdom av och bidrar till genusvetenskapens akademiska traditioner och intellektuella utveckling genom att koppla samman teoretiska ramar med gedigen, rik och reflekterande empirisk analys. Våra styrkor är:

  • Feministiska metoder, som återspeglar en tvärvetenskaplig uppsättning färdigheter, med spetskompetens inom kvalitativa metoder.
     
  • Teoretisk utveckling, baserad på en stark tradition av att utforska frågor om kön och sexualitet genom empiriskt grundade, intersektionella, transdisciplinära och transnationella tillvägagångssätt. 
     
  • Institutionen främjar samarbetsnätverk genom gränsöverskridande forskning och har nära kontakter med olika universitet, nätverk, arbetsplatser och aktörer i det civila samhället i regionen, nationellt och internationellt.  

Forskningen vid institutionen befinner sig i de feministiska metodologiernas kritiska traditioner och vidareutvecklar dessa inom intersektionell feministisk, antirasistisk, queer- och transetnografi. Genom att använda flera metoder, inklusive men inte begränsat till narrativa metoder, diskurs-, bild- och textanalys, arkivforskning, kvantitativa metoder och kritiska big data-studier kan forskningen vid institutionen fånga hur sociala erfarenheter, maktasymmetrier, förkroppsligande och handling informerar kategorier som kön, femininitet, maskulinitet, sexualitet, ras, etnicitet och klass, som diskurser, praxis och relationer och som historiserade och kontextuella fenomen.

Samtal och ifrågasättanden kring själva ämnet genusvetenskap har skapat ett fält i ständig och fruktbar omvandling. Institutionen för genusvetenskap i Lund har haft en avgörande roll i dessa samtal i en svensk kontext - genom att utvidga och debattera vad det är vi studerar när vi gör genusstudier; från ifrågasättanden av termerna kön och genus, till den intersektionella ansatsen att inkludera fler differentieringsprocesser i våra analytiska ramar men också i våra problemformuleringar. 

Forskare vid institutionen belyser olika sätt på vilka genus och sexualitet har kommit att bli centrala delar i stats- och nationsbyggande, både idag och historiskt, och utvecklar kritiska och banbrytande undersökningar av effekterna och betydelsen av genus och sexualitet i olika sammanhang, såväl i det globala nord som det globala syd, och är samtidigt medvetna om den stora heterogeniteten inom dessa breda kategorier. Genom att kritiskt förhålla sig till binära förståelser, handlingar och erfarenheter i vardagen, liksom i normer och i rättsliga ramar, omfattar institutionens studier av genus och sexualitet såväl ett utforskande av subjektiviteter, relationer och kunskaper, och undersökningar av genus och sexualitet som geopolitiska gränssättare, som (inter)nationella regimer och som sammanbindande verktyg mellan empiriskt skilda platser.
 

Med en kritisk inställning till gränser av olika slag, både strikta disciplinära gränsdragningar och nationella och sociala gränser, bedriver forskare vid institutionen intersektionell, transdisciplinär och transnationell forskning. En transdisciplinär profil tillåter en blandning av olika forskningsämnen, teorier och metoder att berika och stärka varandra, och den gedigna närvaron av humanistiska metoder utmanar och utvidgar samhällsvetenskapliga insikter och förklaringsmodeller på ett fruktbart sätt. Inspirerad av de kritiska traditionerna att utforska epistemologier av hopp och förändring, engagerar sig forskare vid institutionen i möjligheten att föreställa sig andra framtider genom att tänka kollektivt kring hur aktörskap, makt och motstånd formar världen här och nu, och vårdar samarbetsnätverk genom lokalt förankrad forskning och transnationella tillvägagångssätt. 

Forskningsteman

Vid institutionen har forskarna specialiserat sig inom och mellan följande forskningsteman, som presenteras nedan.

Genus, sexualitet, queer, trans

Med utgångspunkt i feministisk, queer, trans och/eller crip epistemologier utforskar och producerar forskare vid institutionen insikter som kritiserar dominerande mönster och hierarkier i hur kunskap om kön, queer, trans och/eller crip skapas, används samt organiseras och regleras i (re)produktionen av subjektiviteter i samband med stats- och nationsbyggande projekt. Forskare vid institutionen fokuserar på ett brett spektrum av samhälleliga sammanhang, inklusive utbildning, våld, civilsamhälle, mänskliga rättigheter, sociala rörelser, statlig politik och rättsliga ramar i historiskt och samtida perspektiv, och sammanför dessa kritiska analyser genom etnografiska, intersektionella och transnationella tillvägagångssätt för genus-, queer-, trans- och crip-kunskaper, interventioner och koalitioner.

Läs mer om forskningstemat Genus, sexualitet, queer, trans.

Ras, migration, nationalism

Från en mängd olika teoretiska traditioner bidrar forskningen vid institutionen till att problematisera epistemologier och samhällsinstitutioner genom en intersektionell lins och ett fokus på samspel mellan ras, klass och kön. Institutionen har en stark tradition av att kontinuerligt utveckla feministisk post- och dekolonial kunskap i Norden, såväl teoretiskt som empiriskt, vilket också genomsyrar undervisningen vid institutionen. Kritiska frågor om migration, nationsbyggande och nationalism, arbete, lag, rättvisa, mänskliga rättigheter, våld, kris, digital teknik och alltmer restriktiva gränsregimer utforskas inom teoretiska traditioner såsom intersektionalitet, makt och ojämlikhet. Forskare undersöker vår tids konjunkturella kriser och den globala ökningen av högerextrema och antigenusmobiliseringar med uppmärksamhet på likheter och variationer i olika nationella sammanhang och regioner.

Läs mer om forskningstemat Ras, migration, nationalism.

Arbete, omsorg, välfärd

Arbetsfördelning, arbetsprocesser, (om)fördelning av resurser, vårdrelationer och omvandlingar av välfärdsstaten och förändringar av välfärdsregimer - i och mellan olika nationella, lokala och kontextuella miljöer - är centrala feministiska forskningsområden. Detta är teman som aktualiserar viktiga feministiska debatter om social reproduktion, social resiliens, mänskliga och reproduktiva rättigheter och skillnader i skärningspunkterna mellan kön, ras, klass, medborgarskap och migrationsstatus. Genom att utgå från intersektionella, kritiska och tvärvetenskapliga perspektiv, använda och utveckla etnografiska och innovativa kvalitativa metoder har forskare vid institutionen länge varit engagerade i och bidragit till detta forskningsområde.

Läs mer om forskningstemat Arbete, omsorg, välfärd. 
 

Kontaktinformation

Forskningsansvarig
Mia Liinason, professor

mia [dot] liinason [at] genus [dot] lu [dot] se
Tel. 046 222 97 74

Personlig hemsida

Mia Liinason. Foto.

Forskarutbildningsansvarig 
Ov Cristian Norocel, docent

ov_cristian [dot] norocel [at] genus [dot] lu [dot] se
Tel. 046 222 42 33

Personlig hemsida

Cristian Norocel

Forskningsadministratör
Josefin Larsson 

josefin [dot] larsson [at] genus [dot] lu [dot] se 
Tel. 046 222 97 78