Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Charlie Klang

Charlie Klang

 

 

Titel på nuvarande jobb
Kommunikatör

Arbetsplats

ESF-projektet ’En byggbransch för alla’, Byggnads, Stockholm

Jag driver även eget företag som föreläsare som ursprungligen startade genom mitt Instagram-konto Genusarbetaren

Typ av examen/studiebakgrund
Examen på kandidatnivå, 3 år.

Examensår
2019


Vad har du gjort sedan du tog examen?
- Jag har sedan examen varit aktiv med egen verksamhet och föreläst om machokultur och maskulinitet i våldsförebyggande syfte. Under mitt sista halvår på universitetet hade jag en återkommande dialog med fackförbundet Byggnads som visat intresse att anställa mig efter jag gjort min arbetslivspraktik där genom min utbildning. Efter min examen fortsatte denna dialog och det dröjde inte länge innan dessa samtal blev verklighet. Sedan fick jag på kort tid gräva upp mitt långa liv i Lund för att bo och arbeta i Stockholm.


Vad arbetar du med nu?
- Jag arbetar som kommunikatör i ’En byggbransch för alla’ och det innebär en rad olika roliga arbetsuppgifter, däremot är inte alla relaterade till just genusvetenskapen. Projektet jag är anställd i arbetar bland annat för en jämställd byggbransch, men många dagar sitter jag främst i kontakt med företag och motiverar dem att skicka sina anställa på diverse utbildningar. Det är en tjänst som innefattar en rad olika moment, varav näst intill alla är framför datorn. Jag bokar kurser, registrerar deltagare och sköter dialogen mellan kursledare och företagen. Jag har därför fått lära mig många tekniska instrument på datorn när det kommer till arbete i databas och enklare programmering. Som kommunikatör sköter jag även projektets utseende utåt. Jag skriver både texter till olika inlägg och skapar grafik till olika broschyrer, vår hemsida och våra nyhetsbrev som skickas ut till företagen. Att bedriva ett förändringsprojekt i min bransch kan däremot ofta möta motstånd och min ambition är att genom grafiska medel göra vårt innehåll så enkelt och välkomnande som möjligt för att undvika onödiga konflikter. Jag kommer så småningom själv bedriva egna utbildningar genom projektet och kommer då rikta in mig på genusrelaterade frågor, inte minst språk, jargong, maskulinitet och machokultur. Det är ett arbete jag ser väldigt mycket fram emot, och är ett arbete jag redan är bekväm med och har drivit ett tag som föreläsare.


Varför började du läsa genusvetenskap?
- Mitt intresse för genusvetenskapen började där det verkar börja för många män – genom en (ex)flickvän som ständigt fick tjata på mig om feminism tills polletten trillade ner. Jag började till slut se världen annorlunda och framförallt reflektera över mig själv och hur jag är skapt av min omgivning. Detta var ett par år innan jag började läsa genusvetenskap, och jag skulle strax påbörja min vuxenutbildning som byggnadsträarbetare. Väl i byggbranschen tog det inte lång tid innan jag misstrivdes i den sociala miljön, det fanns en tydlig och hierarkisk machokultur som genomsyrade inte bara det sociala utan även arbetsmiljön och vilka attityder som finns relaterat till arbetet. Jag jobbade strax under två år som snickare innan jag fick nog, och detta trots att jag trivdes med de faktiska arbetsuppgifterna väldigt mycket.  När jag sökte till genusvetenskapen så hade jag även sökt andra utbildningar och trillade in lite av en slump, men även av nyfikenhet. Och när jag väl börjat var jag helt fast. Allt jag ville var att lära mig mer.

Hur fick du din nuvarande anställning?
- Jag fick min nuvarande anställning genom att göra praktik under utbildningen. Att göra praktik var inte självklart för mig från början, men i efterhand är jag väldigt glad för att jag gjorde det. Och inte bara för att det ledde till ett jobb, utan även för att det var så enormt lärorikt och inte minst utmanande att försöka använda all teori jag lärt mig och omvandla det till praktiskt arbete. Med det sagt lyckades jag genom min praktik hamna i ett projekt vars projektledare värderar genus och jämställdhet högt, och vore det inte för honom hade jag troligen inte suttit på samma kontor som jag gör idag. Så för min del har det handlat delvis om att vara aktiv och visa framfötterna, men även att det funnits någon på andra sidan som uppmärksammat mig och mitt arbete.


Berätta om ditt jobb
- Nu råkade jag kanske besvara denna tidigare. Men jag kan berätta lite mer om projektet jag arbetar i! En byggbransch för alla är som sagt ett projekt som är finansierat av Europeiska Socialfonden. Det drivs av Byggnads, Sveriges främsta fackförbund för byggnadsarbetare med starka rötter i arbetarrörelse. Projektet, En byggbransch för alla, är ett förändringsprojekt som ämnar att skapa nya attityder och värderingar kring hur man ser på kompetens i byggbranschen. Vi har tre målområden som vi utbildar i och dessa är yrkeskompetens, jämställdhet & mångfald och slutligen digitalisering. Majoriteten av våra utbildningar är kravkurser som praktiskt sett är nödvändiga för byggarbetare, och vi försöker driva så mycket utbildning som möjligt inom fältet av jämställdhet men det är inte lika efterfrågat. Det märks tydligt att det är ett känsligt ämne. Byggbranschen har sina utmaningar när det kommer till att arbeta mot diskriminering och hur vi bemöter varandra, samt vilka attityder och normer som finns där. Detta är saker vi försöker tackla så gott det går genom att erbjuda stöd till företagen. Gentemot ESF så mäts projektets mål genom siffror och antal ’huvuden’ fram till 2021, men jag hoppas på en mer långsiktig förändring och en maktförskjutning i branschen så att fler kan ges utrymme att bli byggnadsarbetare.


Hur ser en dag på jobbet ut?
- Mina arbetsdagar kan variera rätt mycket. En utgångspunkt är att jag är på kontoret och håller ett vakande öga över projektets e-postinkorg där stor del av kommunikation med företag och utbildare sköts. Därefter varierar mina dagar, vissa kan bestå av mer kontakt med företag medan jag andra dagar sitter och skriver texter eller gör grafik. Men min arbetstid är helt och hållet flexibel, och vissa dagar ser jag det mer givande att arbeta hemifrån. Nu råkar däremot Byggnads förbundskontor vara en väldigt produktiv arbetsplats och jag tenderar att sitta där tillsammans med resten av projektmedlemmarna.
Stockholm är överlag även en stad där det händer mycket när det kommer till jämställdhetsarbete och här finns många engagerade organisationer. Det innebär att jag inte allt för sällan kan gå på diverse seminarier för att söka mer kunskap i de frågor jag brinner för men som även kan vara givande för projektets arbete för inkluderande arbetsplatser i byggbranschen. Det har även visats vara ett bra sätt att knyta nya likasinnade kontakter som arbetar mot samma mål.


Vad tycker du om din utbildning? 
- Jag var frälst i genusvetenskapen strax efter jag påbörjat min utbildning. Jag hade vid det laget arbetat i en mansdominerad bransch och utstått machokultur länge utan att riktigt kunna förklara vad som var fel i branschen. Allt jag hade då var en magkänsla, och vad genusvetenskapen givit mig är både teori och redskap för att på riktigt kunna förstå var felen fanns. För mig var detta väldigt befriande. Därför har jag av naturliga skäl varit särskilt intresserad av teorier kring maskulinitet, men inte bara för att jag arbetat som byggarbetare men även för att jag är man och har hela mitt liv behövt anpassa mig efter destruktiva ideal av maskulinitet utan att ifrågasätta hur det påverkat mig och andra i min omkrets. Så utbildningen har både gett mig en väg in i arbetslivet, men framförallt skulle jag säga att jag fått en mer nyanserad bild av verkligheten genom att även göra en resa i mig själv. Jag har fått lära mig otroligt mycket och jag kan lugnt säga att mina tre år i genusvetenskapen har förändrat mig.
På vilket sätt har du nytta av din utbildning i genusvetenskap i ditt nuvarande arbete?/ Vad har du haft mest nytta av? 
Genusvetenskapen har generellt gjort mig mer uppmärksam på ojämlikheter, och givit mig sakliga argument för att kunna bemöta dessa ojämlikheter med. I mitt arbete, eller i byggbranschen överlag, är min analys att många av de ojämlikheter som finns bygger på förlegade idéer av maskulinitet och en ovilja att förändra det som redan ”fungerar”. Där känner jag mig bekväm nog att driva samtal om maskulinitet och genus på ett inbjudande sätt som får män i branschen att tänka till. Den resa jag själv genomgått, och fortfarande genomgår, tror jag många andra män har framför sig. Men för att visa vägen krävs ibland lite försiktighet och en smula list. Mycket ligger i ordval, hur orden förmedlas och framförallt vilket förtroende som finns mellan den som förmedlar och de som ska ta emot informationen. Sedan måste även nämnas att arbete med maskulinitet i byggbranschen snabbt blir en klassfråga och jag märker allt för ofta att det finns ett akademikerförakt som också måste tas i beaktning. Det är lätt att framstå som någon som kommer från ovan och ska diktera hur arbetat ska utföras eller vad som är okej eller inte. Byggbranschen består av flertalet individer som ser stor stolthet i sitt yrke och en kritik mot maskulinitet kan avläsas som en kritik mot arbetets gemenskap eller yrket i helhet, och jag hade definitivt inte haft detta i samma beaktning ifall jag inte hade läst genusvetenskap.
Mitt föreläsande går hand i hand med det intresse och den kunskap jag har om byggbranschen, men mitt innehåll är till majoritet sprunget ur lärdomar från genusvetenskapen. Mitt koncept bygger på den forskning och den kunskap jag tagit del av från min utbildning. Jag skrev även min kandidatuppsats om just gemenskap, maskulinitet och jargong i byggbranschen och kom fram till några, för mig, intressanta slutsatser som jag använder mig av idag när jag diskuterar jämställdhet i byggbranschen - eller i mansdominerade sfärer överlag. Just byggbranschen är inte unik i sin problematik utan samma tendenser syns även i sporten och i andra mansdominerade branscher. Så jag kan med handen på hjärtat säga att utan min utbildning hade jag inte haft det arbete jag har idag, och inte heller vara lika observant (läs: kritisk) mot min omgivning.


Hur ser du på framtiden?
- Jag ser gärna mig själv fortsätta driva förändringsarbete när det kommer till maskulinitet och jämställdhet. För min del känner jag att det är den fråga jag kan relatera till mest, och det är ett utrymme jag kan röra mig i utan att sno facklan från kvinnorörelsen. Mitt mål är att uppmuntra fler män att bli allierade till feminism och framförallt få män att börja ta kampen mot andra män som fortfarande gör motstånd mot jämställdhetsarbete. Det är inte hållbart att alla feministiska män först måste omvandlas av ihärdiga kvinnor i sina liv, eller att det krävs att bli pappor till döttrar. Där behöver män bli bättre på att engagera andra män. Därför känns det givet för mig att fortsätta mitt spår i byggbranschen, inte minst eftersom här finns så konkreta problem som behöver lösas. Idag består byggbranschen av strax över 98% män och min personliga (men även vetenskapliga) analys är att branschen likväl kunnat vara jämt fördelad när det kommer till kön. Men för det så krävs en allt större förskjutning av makt, ett ingripande arbete med maskulinitet och kanske viktigast av allt fler förändringsbenägna ledare som har nolltolerans mot sexism, rasism och homofobi. Det är ett stort kliv, men jag hoppas innerligt att detta kan ske under min livstid. Det finns flera fantastiska individer, aktörer och företag som arbetar för en jämställd och inkluderande byggbransch, och det är detta kollektiv jag hoppas på att kunna vara en del av framöver.

Genusvetenskapliga institutionen
Besök: Allhelgona Kyrkogata 18 C, Hus M, Lund
Postadress: Box 117, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)

Samhällsvetenskapliga fakulteten