Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

När staten inte räcker till – aids och det civila samhället i Sverige 1982–2000

HUR REAGERADE DET SVENSKA CIVILSAMHÄLLET NÄR HIV/AIDS KOM TILL SVERIGE PÅ 1980-TALET? HUR ANPASSADE DE SIG TILL EN NY VERKLIGHET NÄR DE NYA BROMSMEDICINERNA KOM PÅ 1990-TALET? PÅ VILKET SÄTT INTERAGERADE FRIVILLIGFÖRENINGARNA MED VARANDRA OCH MED STATEN?

Finansierat av Vetenskapsrådet

Pågår 2017–2019

 

Projektet syftar till att undersöka hur det svenska civilsamhället hanterade hiv/aids-epidemin 1982–2000. Hur anpassade etablerade frivilligföreningar, som RFSU, RFSL och Föreningen Blödarsjuka i Sverige (FBIS) sina aktiviteter när de ställdes inför radikalt nya utmaningar? Hur uppkom de nya organisationerna som skapades för att möta krisen, som Noaks Ark, Convictus eller Kvinnocirkeln?

Tidigare historisk forskning i Sverige har fokuserat på myndigheternas agerande medan vårt projekt undersöker frivilligorganisationerna. Hur organiserade de sina inre aktiviteter? Hur interagerade de med staten och med varandra? Vilken var deras inställning till att välfärdsstatens trygghetssystem hybridiserades, det vill säga att staten överlät en del av ansvaret för vård och stöd till frivilligföreningarna? Genom minnesintervjuer och arkivmaterial i form av brev, cirkulär och tidningsklipp analyserar vi hur marginaliserade grupper reagerade när de ställdes inför en kris.

Vår forskning är inspirerad av Carol Bacchis ‘What’s the problem represented to be’-analys och av nyare forskning kring sårbarhet (vulnerability).

De två forskarna i projektet, Lena Lennerhed (Södertörns högskola) och Jens Rydström (Lunds universitet), har lång erfarenhet av att studera sexualitet och sociala rörelser i ett historiskt perspektiv. Forskningsprojektets övergripande mål är att öka vår kunskap om hur marginaliserade grupper reagerar och organiserar sig när utan förvarning ställs inför en livshotande epidemi.