Vad är din akademiska bakgrund?

Jag har en tvärvetenskaplig akademisk bakgrund, med en avhandling i genusvetenskap på samhällsvetenskaplig fakultet och en masterexamen i litteraturvetenskap med inslag av filosofi, religionsvetenskap och feministisk befrielseteologi. Nu närmast kommer jag från Institutionen för kulturvetenskaper vid Göteborgs universitet, där jag sedan 2014 arbetat som lektor och som professor i genusvetenskap (sedan 2019). Innan dess var jag doktorand och postdoktor vid Lunds universitet, och nu är det roligt att komma tillbaka. 

Vad handlar din forskning om?

Jag är intresserad av att utforska den gränsöverskridande potential som finns i kamper för social rättvisa och för kvinnors och HBTQ+ personers rättigheter, lokalt, regionalt och transnationellt. Jag undersöker det på olika sätt, bland annat genom att studera feministisk, antirasistisk och queer gräsrotsaktivism, transnationella NGOs, och globala feministiska och HBTQ+ rörelser. Min forskning undersöker också hur inkluderings- och exkluderingsprocesser fungerar inom olika sammanhang, såsom till exempel inom nationella gemenskaper, anti-genus projekt, eller bland hegemoniska feministiska aktörer, i lokala och transnationella kontexter. Inom alla dessa områden är jag även intresserad av att undersöka samspelet mellan det digitala, det sociala och det kulturella. 

Vad forskar du om just nu?

Jag skickade nyss in en artikel som uppmärksammar hur motståndet mot genus- och sexuell rättvisa inom så kallade heteroaktivistiska rörelser i en svensk kontext idag allt oftare präglas av ett omsorgsfullt kärleksbudskap, istället för en aggressiv och våldsam retorik. Genom tacksamhet och omsorg framhåller dessa aktörer behovet av att skydda nationens och den västerländska civilisationens gränser och kärna - ’vårt gemensamma hem’ – från de som på olika sätt hotar dess påstådda enhet och renhet. På så vis skapar de en plattform för att sprida homo/transnegativitet, misogyni, främlingsfientlighet och rasism genom känslor som kärlek, omsorg och tacksamhet. Artikeln belyser behovet av att problematisera antaganden om omsorg som något essentiellt gott och utforska hur omsorg också kan användas för att rättfärdiga exkluderande och hierarkiska projekt. Artikeln är antagen för publicering i ACME: An international journal for critical geographies.  

Jag har även nyligen skrivit färdigt manuskriptet till en bok som ska ges ut på Palgrave Macmillan senare i höst, tillsammans med Olga Sasunkevich och Selin Çağatay. Med titeln Feminist and LGBTI+ Activism across Russia, Scandinavia and Turkey. Transnationalizing Spaces of Resistance presenterar boken slutsatser från ett forskningsprojekt där vi har undersökt transnationella kamper på olika nivåer, från vardagens mikronivå, till storskaliga, spektakulära events. Boken lyfter fram motstånd i gråzonen mellan nästan osynliga, kanske till och med dolda, former av vardagsaktivism, och högst påtagliga gatuprotester som samlar stora grupper. Genom att röra oss bortom dikotomier mellan synlighet/osynlighet och offentligt/privat utvecklar vi nya förståelser av motstånd, solidaritet och aktivism inom feministiska och queera kamper, med förankring i  etnografiska fallstudier från Ryssland, de Skandinaviska länderna och Turkiet.   

För att utveckla mer nyanserade förståelser omkring hur digitala teknologier kan bidra till att bygga gemenskaper över geografiska avstånd har jag också nyligen undersökt den virala spridningen av flashmobben “Un Violador En Tu Camino”, som ursprungligen framfördes av det feministiska kollektivet Las Tesis i Chile. Min analys visar att olika digitala plattformar ger olika möjligheter: å ena sidan tillåter vissa digitala plattformar deltagarna att bygga mening, dela värden och skapa känslor av samhörighet med andra feministiska initiativ, historiskt och idag. Andra digitala plattformar, å andra sidan, hjälper till att synliggöra de flerfaldiga villkor som präglar kamper i diverse lokala kontexter. Sammantaget framträder en mångfasetterad bild av feministisk kamp, som präglas av likheter, variationer och spänningsförhållanden. 

Vad ser du fram emot mest med att jobba som professor på Genusvetenskapliga institutionen på Lunds universitet?  

Allra mest ser jag fram emot att befinna mig i denna livliga och inspirerande akademiska miljö, att få nya kunskaper, perspektiv och idéer från de många spännande forsknings och undervisningsprojekt som pågår här!