Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Decentraliserad stolthet. En etnografisk studie av Pridefestivaler bortom Sveriges storstäder

Lööv, Anna Olovsdotter (Forskare)

De senaste åren har antalet Pridefestivaler i Sverige ökat explosionsartat. De 3 senaste åren har 30 nya Pride startats i Sverige. Från att år 2000 ha organiserats på 3 olika platser genomfördes Pridefestivaler på 47 olika orter 2015. Pride har blivit ett event som nu främst organiseras på platser utanför, snarare än i, storstäderna.
Det här projektet är en etnografisk studie av hbtq-personers (homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera) upplevelser och erfarenheter av Pride utanför Sveriges storstäder. Syftet med projektet är att undersöka lokala Pridefestivalers ”tillhörighetspolitik” med en utgångspunkt i vardagserfarenheter av festivalerna. Fokus ligger på effekterna av Pride på hbtq-personers liv och erfarenheter av synlighet och erkännande. Forskning om hbtq-personers vardagsliv på mindre orter har utmanat förståelsen av landsbygdens intolerans och queera liv som endast möjliga att leva i en storstad. Internationell forskning belyser olika strategier för, och sätt att leva som, hbtq-person på landsbygden. Relationen mellan storstad och hbtq-identitet har i allt högre grad ifrågasatts inom forskningen, men Pride beskrivs fortfarande främst som urbana händelser. Metodologiskt är projektet lokaliserat inom institutionell etnografi och utgångspunkten är hbtq-personers erfarenheter av Pride som vardagsverklighet. Projektet är situerat inom feministisk etnografi där frågor om positionering, makt och representation är centrala under hela forskningsprocessen. Metoden är multi-lokalt fältarbete vid 4 Pridefestivaler inkl. intervjuer med arrangörer/volontärer/andra aktörer, minnesarbete samt deltagande observation. Teoretiskt tar projektet utgångspunkt i Yuval-Davis teorier om tillhörighetspolitik och Ahmeds queerfenomenologiska teorier om plats och identitet.
Projektet bidrar till ny kunskap på fler områden:
1) Utforskandet av hbtq-personers identiteter och liv utanför storstäderna kan bidra till en mer komplex förståelse av hbtq-personers liv och utmana den binära oppositionen mellan den progressiva storstaden och den farliga landsbygden.
2) Projektet erbjuder ett unikt material som fångar röster och erfarenheter från gemenskaper som varit marginella inom både feministisk- och queerteori.
3) Projektet bidrar till studier av tillhörighetspolitik, då Pridefestivaler utgör ett viktigt exempel på ett samtida tillhörighetsprojekt.
4) Då hbtq-personers hälsa är sämre än övriga befolkningens (med högre risk för bl a depression och självmord pga heteronormativitet) är studier av Pridefestivaler utanför storstäderna viktiga inte endast i relation till hbtq-personers hälsa, utan också i relation till framtiden för samhällen utanför Sveriges storstäder.
Under hösten 2015 genomförde jag en pilotstudie som innefattade 2 veckolånga fältarbeten på Pridefestivaler samt deltagande i en konferens som samlade 40 representanter för 25 Pridefestivaler i Sverige. Under 2016 kommer ytterligare 2 fältarbeten à 2 veckor att utföras.
Enligt materialet:
1) kan Pride användas som ett paraply för att fånga och belysa många olika frågor, inte alltid specifikt relaterade till hbtq (funktionsförmåga, avfolkning, självmordsfrekvenser, våld i nära relationer – utifrån ett heterocentrerat perspektiv). Båda Pridefestivalerna hade en intersektionell utgångspunkt, men på mycket olika sätt. En av festivalerna hade en explicit intersektionell profil, med intersektionen av genus och sexualitet som utgångspunkter, medan den andra inkluderade många olika frågor, bland annat transfrågor, men däremot inte frågor som berörde homo- och bisexualitet. Pride organiseras på olika sätt: av en grupp vänner, den lokala RFSL-avdelningen, lokala Prideföreningar, lokala företag och kommunen.
2) är Pridefestivaler tillhörighetsprojekt där binära förståelser av storstad/landsbygd, svensk/invandrare, queer/hetero både undermineras och förstärks. Vikten av lokalförankring för att accepteras som hbtq-person betonades i intervjuerna under ett av fältarbetena, vilket bekräftar tidigare forskning.
3) skapar Pride mening i intervjupersonernas vardagsliv, och inte endast under festivalerna.
4) utgör Stockholm Pride ett disidentifikationsobjekt. Stockholm Pride behåller sin position som referensobjekt i berättelserna om Pride, men erfarenheterna av Pride kommer främst från andra mindre orter.
5) är konflikter i relation till Pride främst kopplade till Prideparaden (säkerhet, tillåtna politiska budskap) och festivalens fokus.

Genusvetenskapliga institutionen
Besök: Allhelgona Kyrkogata 14, Hus M, Lund
Postadress: Box 117, 221 00 Lund
Telefon: 046-222 00 00 (vxl.)

Samhällsvetenskapliga fakulteten