Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya grundboken fyller en lucka inom genusvetenskapen

Forskarna framför en välfylld bokhylla.
Mia Liinason, Maja Sager och Marta Kolankiewicz står som redaktörer för den första grundboken på svenska om genusvetenskapliga metoder. Foto: Josefin Larsson

Den första svenskspråkiga grundboken om forskningsmetoder inom ämnet kom nyligen - skriven av forskare från Genusvetenskapliga institutionen. Boken fyller ett viktigt tomrum i undervisningen för studenter och doktorander, menar Mia Liinason, som tillsammans med kollegorna Maja Sager och Marta Kolankiewicz står som redaktör.

Bokomslag till Genusvetenskapliga forskningsmetoder.

– Vi har saknat lämpligt material för våra studenter. Genusvetenskap är ett tvärvetenskapligt ämne med rötter i flera olika discipliner. Med den här boken kan vi visa hur olika metoder är tillämpbara inom genusvetenskap, såväl som inom genusforskning i andra ämnen, säger Mia Liinason.

Boken, en antologi bestående av 25 kapitel, är uppdelad i två delar. Den första delen introducerar genusvetenskapens forskningsprocess och nyckelbegrepp som intersektionalitet, reflexivitet och situering. Den andra delen presenterar olika forskningsmetoder, exempelvis hur genusvetenskaplig forskning kan bedrivas inom etnografi och arkivstudier samt vilka intervjumetoder som är lämpliga för att skapa genusvetenskaplig kunskap.

Vad utmärker genusvetenskapliga forskningsmetoder?

– Det har sagts att genusvetenskap som ett tvärvetenskapligt ämne inte har någon egen metod, men faktum är att ämnet utmärks av tre ganska distinkta drag: en kritiskt reflexiv hållning till kunskapsproduktion, ett tematiskt eller holistiskt förhållningssätt till empiri, och en emancipatorisk ambition. Genusvetenskapliga metoder avspeglar därmed ämnets vetenskaps- och samhällskritiska utgångspunkter, som fortfarande idag motiverar forskning inom ämnet. 

Genusvetenskap i Lund har varit banbrytande i att föra in centrala teoretiska perspektiv i en svensk debatt

Genusvetenskap har funnits i drygt 40 år vid Lunds universitet, är det någon typ av forskning som du skulle vilja se mer av?

– Genusvetenskap i Lund har varit banbrytande i att föra in centrala teoretiska perspektiv i en svensk debatt. Begreppet intersektionalitet är ett exempel på detta. Idag skulle jag gärna se mer genusvetenskaplig forskning om digitala teknologier, exempelvis hur AI används för övervakning och kontroll av migranter, kvinnor, rasifierade och queers vid gränser, i hemmen, på arbetsplatser, och i städer. Jag skulle också vilja se mer forskning om hur ojämlikhet påverkas av AI i offentlig förvaltning och om AI-teknologiers globala politiska ekonomi. Genusvetenskap har mycket att bidra med till diskussionerna om vilka värden som styr utvecklingen av AI. Det vill jag gärna se mer av.


Några hållpunkter för genusvetenskapen vid Lunds universitet

1978 – Forum för kvinnovetenskap och kvinnliga forskare etableras

1980 – Första numret av Kvinnovetenskaplig tidskrift ges ut

1987 – Studenter kan för första gången gå kurser i genusvetenskap

1991 – Den första lektorstjänsten i genusvetenskap tillsätts - Christina Carlsson Wetterberg.

2000 – Första professorn i genusvetenskap anställs - Bente Rosenbeck

2003 – Kandidatprogram genusvetenskap startar

2006 – Masterprogram i genusvetenskap startar

2006 – Forskarutbildning upprättas

2011 – Första disputationen i ämnet genusvetenskap äger rum (Mia Liinason)

2017 – Nytt masterprogram i genusvetenskap  - Genus, Migration och social rättvisa

2024 – Första svenska grundboken om genusvetenskapliga forskningsmetoder

Text: Ulrika Oredsson