Forskningen vid institutionen befinner sig i de feministiska metodologiernas kritiska traditioner och vidareutvecklar dessa inom intersektionell feministisk, antirasistisk, queer- och transetnografi. Genom att använda flera metoder, inklusive men inte begränsat till narrativa metoder, diskurs-, bild- och textanalys, arkivforskning, kvantitativa metoder och kritiska big data-studier kan forskningen vid institutionen fånga hur sociala erfarenheter, maktasymmetrier, förkroppsligande och handling informerar kategorier som kön, femininitet, maskulinitet, sexualitet, ras, etnicitet och klass, som diskurser, praxis och relationer och som historiserade och kontextuella fenomen.

Samtal och ifrågasättanden kring själva ämnet genusvetenskap har skapat ett fält i ständig och fruktbar omvandling. Institutionen för genusvetenskap i Lund har haft en avgörande roll i dessa samtal i en svensk kontext - genom att utvidga och debattera vad det är vi studerar när vi gör genusstudier; från ifrågasättanden av termerna kön och genus, till den intersektionella ansatsen att inkludera fler differentieringsprocesser i våra analytiska ramar men också i våra problemformuleringar. 

Forskare vid institutionen belyser olika sätt på vilka genus och sexualitet har kommit att bli centrala delar i stats- och nationsbyggande, både idag och historiskt, och utvecklar kritiska och banbrytande undersökningar av effekterna och betydelsen av genus och sexualitet i olika sammanhang, såväl i det globala nord som det globala syd, och är samtidigt medvetna om den stora heterogeniteten inom dessa breda kategorier. Genom att kritiskt förhålla sig till binära förståelser, handlingar och erfarenheter i vardagen, liksom i normer och i rättsliga ramar, omfattar institutionens studier av genus och sexualitet såväl ett utforskande av subjektiviteter, relationer och kunskaper, och undersökningar av genus och sexualitet som geopolitiska gränssättare, som (inter)nationella regimer och som sammanbindande verktyg mellan empiriskt skilda platser.
 

Med en kritisk inställning till gränser av olika slag, både strikta disciplinära gränsdragningar och nationella och sociala gränser, bedriver forskare vid institutionen intersektionell, transdisciplinär och transnationell forskning. En transdisciplinär profil tillåter en blandning av olika forskningsämnen, teorier och metoder att berika och stärka varandra, och den gedigna närvaron av humanistiska metoder utmanar och utvidgar samhällsvetenskapliga insikter och förklaringsmodeller på ett fruktbart sätt. Inspirerad av de kritiska traditionerna att utforska epistemologier av hopp och förändring, engagerar sig forskare vid institutionen i möjligheten att föreställa sig andra framtider genom att tänka kollektivt kring hur aktörskap, makt och motstånd formar världen här och nu, och vårdar samarbetsnätverk genom lokalt förankrad forskning och transnationella tillvägagångssätt.