Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Konflikter mellan olika kunskapsanspråk kan skapa spänningar i samband med val av preventivmedel

Green computer

FORTE-medel till projekt om informationsspridning i sociala medier kring kvinnors reproduktiva hälsa.

Maria Wemrell, vid Genusvetenskapliga institutionen och enheten för Socialepidemologi, leder ett av de projekt som tilldelas forskningsmedel från forskningsrådet FORTE. Projektet heter ”Alternativa kunskapsanspråk om kopparspiralens och HPV-vaccinets risker i de sociala mediernas tid”.

Vad kommer projektet att handla om?

Wemrell
Idag sprids en stor mängd information om hälsa och sjukdom via sociala medier, där de erfarenheter och kunskapsanspråk som diskuteras inte alltid ligger i linje med etablerade vårdinstitutioners syn. Vår studie kommer att undersöka sådana kunskapsanspråk gällande kopparspiral och HPV-vaccin, dels genom analys av kommunikation i sociala medier och dels genom intervjuer.

Kvinnors reproduktiva hälsa, som rymmer både preventivmedelsanvändning och HPV-vaccin, är en grundläggande jämställdhetsfråga som kan ha stor påverkan på kvinnors livskvalitet. Därför är det viktigt att belysa existerande spänningar mellan den konventionella vårdens hållning och alternativa kunskapsanspråk som kommuniceras av grupper av kvinnor.

Vad finns det för bakgrund till studien?

Studien görs mot bakgrund av att sociala medier idag används allt oftare för olika syften relaterade till hälsa och sjukvård. Internets demokratisering av informationstillgång och -spridning har möjliggjort bildandet av communities som genom sin kollektiva kraft kan ifrågasätta officiell information om hälsa. Denna demokratisering medför risker för en relativisering av sanningsanspråk, men skapar också möjligheter för marginaliserade grupper att utmana auktoriteter och delta i kunskapsproduktion. Detta är inte minst av betydelse utifrån en medicinsk historia där kunskap om kvinnors kroppar har ingått i ett mönster vari kvinnors personliga och ’subjektiva’ kunskap har underordnats neutral och ’objektiv’ kunskap producerad av institutioner styrda av män. Vad gäller kopparspiral och HPV-vaccin, kan konflikter mellan olika kunskapsanspråk skapa spänningar i samband med val av preventivmedel och förebyggande av livmodercancer, både för kvinnor själva och för vårdpersonal. Detta är vidare av relevans eftersom det finns studier som tyder på att alternativa kunskapsanspråk gällande medicinska interventioner såsom vaccin är ganska vanliga.

Vad kan studien tillföra?

Studien kommer att bidra med kunskap om de alternativa kunskapsanspråken; inte primärt om deras tillförlitlighet utan om hur de byggs upp, vilka motivationer som ligger bakom dem samt hur de framträder och förhandlas i möten med vården.