Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Det som är viktigt med det här projektet är just vårt fokus på samtida företeelser”

layers

Institutionens Jens Rydström om hur studier av queeras historiska rättighetskamp kan stärka medvetenheten kring HBTQI-personers livsvillkor idag.

En av de forskare som beviljades medel från forskningsrådet FORTE var Jens Rydström, professor på Genusvetenskapliga institutionen.

Grattis till beviljade projektmedel! Vad betyder det här?

Porträtt Jens

- Tusen tack! Det var verkligen en härlig överraskning! Det betyder mycket för oss och för forskningsfältet. Dels betyder det att unga forskare får en chans att fortsätta med queer-forskning i Danmark, Norge och Sverige. Det förstärker fältet och det bidrar med viktigt kunskap om queer- och homohistoria. Dessutom bidrar det till ett tätare nordiskt forskningssamarbete.

Projektet heter "En nordisk queer-revolution: Formeringen av homofil, queer, och transaktivism i Danmark, Norge och Sverige 1948–2017”, vad handlar det om?

- Projektet handlar om hur personer med icke-heterosexuella livsval och olika typer av transidentiteter har kämpat för sina rättigheter och för möjligheten att utforma sina liv utanför samhällets vanliga mönster. Vi börjar i Danmark 1948 när Nordens första förening för homofiler, som det då kallades, bildades. Ett par år senare följde Norge och Sverige efter med det som skulle bli dagens föreningar, FRI i Norge och RFSL i Sverige. Peter Edelberg, som är historiker vid Köpenhamns universitet, kommer att studera deras historia i ett nordiskt perspektiv - vilket är desto mer logiskt eftersom den här typen av aktivism alltid har präglats av samarbete över gränserna. Projektet vill se förändringarna i queer-politik och queer-rättigheter som en samnordisk företeelse. Elisabeth Lund Ingebretsen är antropolog, verksam i Stavanger. Hon kommer specifikt att studera kvinnors och transpersoners plats i queeraktivismen, dels inom de stora nationella föreningarna, och dels i egna separatistiska feministiska nätverk. Hur samverkade lesbiska feminister och kvinnorörelsen, till exempel? Slutligen kommer Signe Bremer, verksam vid Genusvetenskapliga institutionen i Lund, att studera ’The Trans Turn’, det vill säga den explosion av transaktivism som ägt rum de senaste tio, femton åren. Med rötter i 1970-talets föreningar för transsexuella och transvestiter finns det nu ett antal rörelser och aktivister som kämpar för trans- och intersexpersoners rättigheter och synlighet. Vad betyder det? Vad är det som händer i samhället som skapar förutsättningarna för den typen av aktivism? Och hur förhåller sig de stora föreningarna till transaktivism? Hur förhåller sig HBTQI-aktivismen till spänningen mellan respektabilitet och mångfald?

Varför är det här viktigt att studera just nu och vad kan det bidra till?

-Det som är viktigt med det här projektet är just vårt fokus på samtida företeelser. Vi ser en ökad acceptans för homorättigheter men samtidigt visar undersökningar att HBTQI-personer utsätts för mer öppet våld och att många har sämre livsvillkor. Hur kan vi förstå de historiska rötterna till dagens situation? Förhoppningsvis kan vårt projekt bidra till bättre underlag för sexualpolitiska beslut och till en starkare historisk medvetenhet om var vi står idag.