Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Storforskning i kunskapssamhället: Den heterogena processen att etablera ESS i Lund, Sweden

Finansierat av Vetenskapsrådet, 2013-2015

Storforskning, på engelska big science, förefaller idag ha anpassat sig, genom att erbjuda svar på vår samtids stora frågor med hjälp av gigantiska acceleratoranläggningar med nya användningsområden inom flera områden inom fysik, kemi, biologi och medicin. I Lund planeras nu en sådan anläggning, European Spallation Source (ESS). Detta projekt använder samhällsvetenskapliga perspektiv för att studera tillblivelsen av ESS i en heterogen process med flera aktörer, intressen och möjligheter: vetenskapliga, tekniska, politiska, ekonomiska och institutionella. Studiens utgångspunkt är ett processperspektiv: Genom att undersöka en forskningsanläggning på väg att förverkligas ger projektet ett starkt bidrag till internationella (och svenska) studier av forskningspolitik, forskningspraktik, forskningsorganisation, och mötena däremellan.

Projektet tar som utgångspunkt att storforskningsanläggningar som ESS måste vara starkt förankrade i etablerade sociala och kulturella vetenskapliga praktiker, befintlig forskningstradition, politiskt ramverk och tekniska förutsättningar. Samtidigt spränger ESS dessa gränser för att kunna erbjuda forskningen och samhället visioner som kan motivera de höga kostnaderna. Att analyserabalansen mellan det etablerade och det nydanande återfinns i den föreslagna studiens olika delar, som representeras av tre delprojekt med klara inbördes kopplingar. I delprojekt 1 studeras den politiska processen (beslutsfattande och förhandlingar) att etablera ESS, och det behandlar i tur och ordning den svenska forskningspolitiken och den europeiska. Båda har intressanta särdrag som har betydelse för ESS: Sverige är relativt ovant vid denna typ av storsatsningar, och i Europa är det ofta en svår process att enas kring samarbetsprojekt som ESS. I delprojekt två analyseras vetenskaplig rekrytering och bildandet av ett vetenskapssamhälle i och kring ESS. Här förenas frågor som rör ämnesmässiga identiteter, forskares mobilitet och karriärvägar, och utmaningarna i att konstruera och driva en världsledande forskningsanläggning. I delprojekt tre studeras designen av vetenskapliga instrument vid ESS, och relationen mellan hur hänsyn tas såväl till befintliga vetenskapssamhällens krav och önskemål, och etablerad erfarenhet och teknikens nuvarande begränsningar och möjligheter. Studien använder textanalys av policy-dokument och arkivmaterial samt intervjuer med politiker, administratörer, forskare och teknisk personal kopplade till ESS.

 

Deltagare
Olof Hallonsten, projektledare, Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet.
Helena Pettersson, Institutionen för kultur och medievetenskaper, Umeå universitet.
Kerstin Sandell, Genusvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet.

 

Tillbaka