Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Forskningsprojekt: Fördjupad tvärprofessionell kommunikation inom intensiv- och perioperativ vård

Vårdinstitution

Grattis till vår forskare Rebecca Selberg som har blivit beviljad Flexit och forskningsmedel inom Riksbankens Jubileumsfond! Vi har gjort en intervju med Rebecca som berättar mer om sitt projekt. Hur ser arbetsförhållanden ut mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor för hela arbetsprocessen på en klinik?

Vad kommer projektet att handla om?

-    Intensivvård bygger på komplicerade och akuta insatser där flera yrkesgrupper måste kunna samarbeta för att rädda en patient. Det är därför viktigt att de olika yrkesgrupperna kan kommunicera väl med varandra. Om samarbetet inte fungerar kan människor bli svårt skadade eller dö. Detta är man så klart väl medveten om inom sjukvården, och därför tränar man ofta på att förbättra och förfina lagarbetet mellan de olika professionella rollerna, till exempel genom övningar. Men det finns en risk att det blir ett stort fokus enbart på samarbetet i den akuta situationen runt patienten. Mitt forskningsprojekt handlar om att studera vad som händer om man försöker fördjupa den ömsesidiga förståelsen mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor för hela arbetsprocessen på en klinik. Känner läkare till vilka svårigheter undersköterskor upplever i sin arbetsmiljö? Vad händer med lagarbetet om läkarna och undersköterskorna får bättre kunskap om varandras arbetssituation? Projektet handlar om att öka självmedvetenheten bland intensivvårdsläkare, sjuksköterskor och undersköterskor kring hur man fungerar i sin arbetsmiljö, men också att öka medvetenheten kring kollegors arbetsmiljö. Detta görs genom att begrepp och teoretiska modeller från samhällsvetenskapen används för att analysera de vårdanställdas situation och erfarenheter, men också genom att begreppen och teorierna används i workshoppar av de vårdanställda själva. Förhoppningen är att i mötet mellan olika kunskapsformer – mellan samhällsvetenskapliga begrepp och teorier, de olika vårdyrkenas expertis och de enskilda medarbetarnas erfarenheter och idéer – kan en ännu bättre och patientsäkrare vård utvecklas. 

Vad finns det för bakgrund till studien?

-    Bakgrunden är att jag tidigare forskat om handlingsstrategier inom sjukvården, utifrån en teoretisk modell som kallas Exit-Voice-Loyalty-Neglect, EVLN. Modellen används för att analysera hur anställda inom vården agerar när de känner sig missnöjda; antingen lämnar de, eller så protesterar de; de kan välja att hålla sig lojala med organisationen, eller skydda sig själva genom att sänka sitt engagemang i arbetet. Frågan om hur anställda tenderar att agera är relevant eftersom en av de stora samhällsutmaningarna idag är bristen på vårdpersonal. Jag och mina kollegor Paula Mulinari (Malmö universitet) och Magnus Sandberg (Medicinska fakulteten) analyserar handlingsstrategier ur ett intersektionellt perspektiv, alltså utifrån till exempel genus, klassbakgrund, ålder, etnisk bakgrund. Vid några tillfällen har jag föreläst för intensivvårdspersonal på Skånes universitetssjukhus om vår forskning, och i och med det utvecklades ett samarbete mellan mig och klinikerna i Malmö och Lund. Samarbetet ledde fram till en gemensam forskningsansökan till Riksbankens Jubileumsfond, som nu beviljats. Det innebär att jag kommer att arbeta på SUS i lite drygt ett år med att forska om handlingsstrategier, tvärprofessionellt samarbete och arbetsmiljö. Därefter kommer forskningen att gå in i en ny fas, där alla intervjuer, observationer och resultat från workshops och forskningscirklar ska sammanställas. Det arbetet sker på Genusvetenskapliga institutionen. Projektet löper över två år.  

Vad kan studien tillföra?

-    Jag tror att forskningsprojektet kan tillföra nya insikter och idéer kring hur vårdsavdelningar kan förbättra det tvärprofessionella samarbetet. Min utgångspunkt är att anställda som trivs, som förstår sin egen roll och har god förståelse för kollegors situation också gör ett bättre arbete. Så är det för mig, och jag tror det är så för de flesta. Sen tror jag också att projektet kan skapa nya arbetssätt för forskare, där samarbete står i centrum. I det här projektet är ju inte jag experten, ingen kan intensivvård bättre än de som jobbar på en intensivvårdsavdelning. Min roll är att ge verktyg som vårdanställda förhoppningsvis kan använda för att öka sin trivsel och förbättra lagarbetet. Slutligen hoppas jag att det här sättet att arbeta inspirerar andra forskare att söka nya samarbeten med organisationer och arbetsplatser. 

 

Läs mer om projektet på Riksbankens Jubileumsfonds hemsida.